”Elefantens fot är en originell och fängslande roman om kärlek, katastrof och naturvetenskap med fantastiska karaktärer och ett rikt språk skickligt belagt med ett sorgens skimmer. Miljöbeskrivningarna, framför allt av zonen och dess population, är fulländade och makabra på samma gång. Rekommenderas!”
Betyg 5/5, Fredrik Malmquist, BTJ

”Aldrig har jag väl läst en roman med så starka och berörande och inte minst stilistiskt säkra landskapsskildringar som Madeleine Hessérus nya. /…/Här är stämningen på en gång mardrömmens och sagans./…/Lågmält utan stora åthävor, men med samma iakttagelseförmåga och starka detaljsinne som präglar miljöbeskrivningarna och med en uppenbar och utomordentligt imponerande naturvetenskaplig auktoritet förmår Hessérus inte bara begripliggöra vad den här forskningen rent konkret går ut på, hon lyckas också göra den så engagerande att till och med den mest inbitna humanist får en känsla för vad det är som driver naturvetare./…/Jag är så betagen av romanen som helhet att jag helst inte skulle vilja framföra någon invändning alls/…/Den påminner oss alla om att Tjernobyl – liksom Fukushima – fortfarande är aktuellt/…/Den är en sorgesång över alla offren, både de döda och de levande.”
Merete Mazzarella, Upsala Nya Tidning

”Jag läser boken långsamt för att dra ut på njutningen i romanens suggestiva skildring av forskarnas oväntat passionsfyllda vardag. (…)Hessérus gestaltning av forskarnas expeditioner in i zonen är ett litterärt kraftprov. Språket slingrar sig och nästan tränger ut ur sidorna på samma sätt som träden genomtränger övergivna byggnader i den verkliga Pripjat.(…)Elefantens fot är en oljemålning, förklädd till roman. Intrigens ledtrådar och villospår bländar ögat men när sista ordet är läst finns bara bilden kvar på näthinnan av en ändlös skog där inga djur saknar oss och alla träd har gått vidare. De klarar sig långt bättre utan oss.”
Inga-Lina Lindqvist, Aftonbladet

”Under stora delen av läsningen av romanen Elefantens fot är jag fullständigt uppslukad av Madeleine Hessérus sakliga och exakta skildring av en forskarstation /…/människor att älska eller avsky eller bara vara helt likgiltig inför. Och hon beskriver det så bra, bygger upp en sådan spänning runt konkurrensen, värmen och passionen som spirar runt dessa forskare/…/De katalogiserar musskallar ihop. De reser till zonen och möter de överraskande glimtarna av normalitet och idyll som återvändarna skapat mitt i ödemarken/…/Det är djupt fascinerande att följa med dem dit, Madeleine Hessérus tycks ha gjort en omfattande research/…/jag läser henne nästan som ett dokument, ett vittnesmål från en av världens hemliga fickor.”
Jenny Aschenbrenner, Kulturnytt P1

”Med Elefantens fot har Madeleine Hessérus åstadkommit en sällsynt välkomponerad historia om växelverkan mellan människa och natur/…/Centret blir något av ett gränssamhälle i miniatyr, en smältdegel för skilda mentaliteter och världsbilder då öst och väst sammanstrålar. Hessérus har öga för gruppdynamik och psykosociala processer. Såväl personer som relationer beskrivs inlevelsefullt och trovärdigt./…/Hessérus ger i ett nedskruvat tempo plats åt varje tänkbar känsla, stämning och förnimmelse, vilket hon behärskar och förmedlar med fingertoppskänsla – språket är levande och helt fantastiskt!”
Betyg 5/5, Sandra Sandström, LitteraturMagazinet

”Madeleine Hessérus har själv besökt den så kallade ”zonen”, det förbjudna området, tillsammans med en grupp ukrainska forskare, och hennes imponerande research märks: zonen framstår som en högst levande plats, förbjuden och lockande just därför, sjudande av envist liv(…)Hessérus (tecknar) ett vackert porträtt av det forna Sovjetunionens mentalitet, av den benhårda pliktkänslan och av vad som händer med människor som inte anser sig ha något val. (…)Elefantens fot är en vacker, långsam roman, handlingen är enkel men språket laddat och bildtungt. Madeleine Hessérus skriver en vetenskapligt precis atomprosa i många nyanser av grått, perfekt avpassad för den förgiftade men lockande zonen.”
Josefin Holmström, Svenska Dagbladet

”Hessérus är dock en stilist med bred repertoar /…/Zonens mäktiga och otäcka tystnad frammanas i relief till den natur som inte låter sig hejdas av strålning och tillträdesförbud. /…/Hessérus utnyttjar skickligt de spänningar som finns mellan det okontrollerbara å ena sidan, och den mänskliga viljan och ambitionerna å den andra. Elefantens fot är en elegant kulmen på hennes romansvit.”
Elisabeth Hjorth, Sydsvenskan

”Civilisation kontra natur är Madeleine Hessérus återkommande tema men Elefantens fot är också en kärleksroman. En komplicerad kedjereaktion utlöses när känslor uppstår mellan svenska gästforskaren Katarina och en ukrainsk Tjernobylveteran. Deras relation är en hemlig trädgård i ett kargt och hotfullt landskap, men kan den överleva? Elektrisk stämning som hypnotiserar.”
Jenny Lindh, M-Magasin

”Kärleken är en livsfarlig zon(…)Men om kärleken har samma halveringstid som plutonium är det kanske värt att våga. 24 000 år. (…) Elefantens fot sätter spår. Jag kommer att minnas Grigorij vid fönstret i Katarinas torftiga lägenhet i Kiev, när lampan släcks ‘och alla konturer i rummet suddades hastigt ut av mörkret och upplöstes i atomer, också hans kropps avlånga massa’. (…)Madeleine Hesserus har funnit ett subtilt och oerhört fängslande sätt att skildra hur verklighetsuppfattningen kan vackla.”
Bodil Juggas, Arbetarbladet

”Vi lever alla på lånad tid. Vår civilisation är något tillfälligt, ett undantagstillstånd i en hungrig natur, i en kall världsrymd. Allt i vår lilla människovärld är provisorier. Så kan det existentiella budskapet i Madeleine Hessérus mycket välskrivna och mångbottnade nya roman sammanfattas.”
Torbjörn Elensky, Tidningen Vi.

”… en kärlekshistoria, illusoriskt enkel i dess binära dramaturgi. Men det är också en sorgesång över en förlorad civilisation, som fortsätter att leva trots att den är så förstörd att den inte går att reparera. /…/en roman som lockar till tänkande: poetisk och klarsynt, varken ett ord för mycket eller för lite, tydlig som ett fotavtryck men också dunkel som en spådom.”
ÅH Hellman, Blekinge Läns Tidning

”Hessérus sätt att skriva om kärlek får mig att associera till Peter Hoeg. En bild som återkommer är kärleken som ekvation /…/ Allting i Elefantens fot beskrivs med vetenskapsmannens blick. Det är en fröjd att läsa en svensk skönlitterär författare som, för en gångs skull, är hemma bland provrör och mikroskop. /…/den stora behållningen i Elefantens fot är miljöskildringen, som man girigt suger i sig. Forskarlaget i romanen är inte de enda som söker sig till katastrofer. Vi alla, mer eller mindre, fascineras av undergången. Och Madeleine Hessérus hittar med vetenskaplig precision exakt rätt ord för den.”
Kristian Ekenberg, Dalarnas Tidningar

”Språket i Madeleine Hessérus Elefantens fot (Natur&Kultur) är slående vackert.”
Milena Bergquist, Betyg 5/5, Femina

”…en mycket läsvärd kärleksroman med stort allvar. En viktig berättelse om människans felsteg och dess konsekvenser.”
Solveig Halvorsen Kåven, Dala-Demokraten

”Madeleine Hessérus nya roman Elefantens fot är en berättelse av närmast klassiskt slag, bred, analytisk, detaljrik, med omsorgsfullt tecknade personer och en miljö som helt bestämmer problem och budskap./…/När jag lägger romanen åt sidan kan jag fortfarande känna att den där strålningen når mig! Det beror väl på att vi när som helst kan råka ut för en likartad katastrof. Det fullständigt osannolika har ju redan hänt tre gånger. I den meningen är det förstås en fruktansvärt angelägen bok.”
Dan Sjögren, Norrländska Socialdemokraten

”En fascinerande berättelse i jagform om den svenska biologen Katarina som – några år efter reaktorhaveriet – tillsammans med andra internationella forskare ska kartlägga vad som hände och händer i det strålningsdrabbade området./…/Efter romanerna Till Isola och Staden utan kvinnor är Elefantens fot sista delen i Madeleine Hessérus svit Urbanien. Tre dova civilisationskritiska romaner om stora livsfrågor där naturvetenskap har fått färga det vackra språket. Jag grips djupt av de människoöden som jag möter. Jag får i Elefantens fot dela biologen Katarinas minnen, hennes erfarenheter och tankar. Jag får se omvärlden, teknikutvecklingen, kärleken med hennes blick. Får vara inuti henne när hennes värld kantrar. Det är utmanande.”
Lena Kjersén Edman, Västerbottens-Kuriren

”Miljöbeskrivningarna är så detaljerade att man nästan kan ta på spökstadens tystnad och karaktärerna är övertygande/…/Elefantens fot är en mycket underhållande roman/…/det kanske mest intressanta är de existentiella frågorna boken ger uttryck för.”
Matilda Arborelius, Skånska Dagbladet

”Madeleine Hessérus språk är kristallklart, hon reder ut tankarna kring livets och kärlekens villkor i en kärlekssaga fri från sentimentalitet, en unik berättare som behandlar väsentliga, alltid lika aktuella frågor.”
Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet