Böcker

Staden utan kvinnor (2011, pocket 2012)

Stockholm i en nära framtid: en våg av brutala kvinnomord skakar staden. Efter långvariga stridigheter, där kvinnor och män tar till vapen mot varandra, byggs en mur. I de södra stadsdelarna, bakom den hårt bevakade ringmuren förskansar sig kvinnorna, i de norra lämnas männen kvar i en stad av förfall.

En regnig morgon anländer Jakob Hall till Norra staden. Han tillhör motståndsrörelsen mot muren som har sitt fäste i skärgården. Genom tre unga män dras han in i ett vindlande händelseförlopp i sexhandelns gallerior, i spelkvarteren och i underjordens gångsystem. Det förflutna hemsöker honom och han minns Hedda som han aldrig slutat älska och som försvann när muren byggdes.

Staden utan kvinnor är en visionär och mångbottnad berättelse om förlusten av kärleken och om en stad lika kusligt bisarr som trovärdig. Madeleine Hessérus fortsätter här att utforska det urbana landskap som hon också gestaltade i den kritikerrosade romanen Till Isola (2004).

Recensionsutdrag

Staden utan kvinnor är en mäktig och imponerande satsning, ett romanbygge av ovanlig tyngd och med många frågeställningar av en sort som idag blivit sällsynt i samtida skönlitteratur. /…/ Återigen visar Madeleine Hessérus att hon tveklöst och med självklarhet tillhör de få verkligt betydande och angelägna svenska författarna. Nominerar inte juryn Staden utan kvinnor till Augustpriset är det snudd på tjänstefel.” Helsingborgs Dagblad

Staden utan kvinnor är en grym saga med ett angeläget budskap /…/ en roman som oroar och skrämmer. Den framtidsvision den målar upp fungerar också som satir över företeelser i vår tid. Läs Madeleine Hessérus också för språkets skull! Det är koncist, laddat och poetiskt.” Svenska Dagbladet

”Madeleine Hessérus är en av Sveriges allra skickligaste stilister. Nu avslöjas hennes talang att kombinera symbolism och visionär spänning med provocerande tankeexperiment. Den gripande dystopin Staden utan kvinnor är ett fullödigt konstnärligt mästerverk. Med vördnad vill jag jämföra den med romaner som Kallocain av Karin Boye eller Väggen av Marlen Haushofer.” Västerbottenskuriren

”Staden utan kvinnor har i dagarna utkommit i pocket. Det är en symbolistisk, dystopisk berättelse; en framtidsthriller /…/ Madeleine Hessérus är ovanlig och ovanligt läsvärd.” Jonas Thente, Dagens Nyheter

Fokus val: ”Redaktionen väljer delikatesserna på kulturens skördefest. Bok: På ena sidan bor kvinnor, på andra män. Det går en mur genom Stockholm som kastar mörka skuggor över en våldsam stad. Med ett suggestivt språk håller Madeleine Hessérus fast läsaren i en dystopisk värld som plötsligt börjar kännas otäckt … bekant.” Fokus

”Hessérus är en skarp samtids- och civilisationskritiker, med ett språk där många meningar sätter sig fast. Muren har alltid varit en flitigt använd metafor, och i sin dystopi använder hon den på många plan. Det är inte bara en mur mellan människor och kön, utan också mellan personers och samhällets historia och framtid.” Göteborgs-Posten

”Madeleine Hessérus skriver en roman som driver den feministiska debatten till sin spets. Detaljerna staplas till en fascinerande helhet, även om de enskilda penseldragen i sig kan vara nog så fascinerande./…/ Staden utan kvinnor är imponerande självständig, olik det mesta i den svenska samtidsprosan /…/ Madeleine Hessérus röst i den svenska litteraturen är uppfriskande.” Arbetarbladet

”Madeleine Hessérus roman Staden utan kvinnor är en sinnrikt mångfacetterad skapelse /…/ Genom sin bitvis essäistiska prosa invaggar hon läsaren i någon form av faktaspäckad trygghet där man faktiskt tror på vad hon säger och blir lyckligt ledd, men att det precis då sker en förskjutning där en möjlig öppning görs till sin absoluta motsats. Detta sker skenbart saktfärdigt men är underbart skickligt utfört. Det är en mycket intressant och välskriven roman som Madeleine Hessérus skrivit om kärleksbristens orsaker och följder och det urbana samhällets avarter i sina möjliga och mest skrämmande konsekvenser.” Tidningen Kulturen

”Romanen känns labyrintisk /…/ som helhet är den mycket fängslande och väcker frågor långt efter slutad läsning. Vad är det för städer vi har idag? Vill vi ha murar mellan människor?” Nerikes Allehanda

”Madeleine Hessérus har ett mycket vackert och poetiskt språk. Genom alla de känslor och stämningar hon beskriver framträder ett dystert och nästan gotiskt framtida Stockholm. Man får ett intryck av en stad som hukar under ett tryckande molntäcke /…/Staden utan kvinnor är en fantastiskt fin bok med många bottnar. Jag föreställer mig att jag kommer att kunna läsa om den gång på gång, och alltid hitta nya tolkningar. Den är så mycket. Dystopi, science fiction, samhällskritik, symbolism och trots allt också en kärlekshistoria.” Kulturdelen

”Att läsa Madeleine Hessérus roman Staden utan kvinnor är som att kastas runt i en rasande trumma av mörker och svärta /…/ Hessérus har också utkommit med novellsamlingarna Inte vackrare än i Valparaíso (1997) och Den döda drottningen (2001), samt romanen Till Isola (2004). Staden utan kvinnor makar sig vackert plats därefter som en kusligt siande saga, men också som en vidsträckt kärlekshistoria och en hoppfull människoskildring. Att fläta ihop ett så omfattande samhällsmaskineri med ett stort galleri av människor i förändring kräver stor skicklighet.” Dalarnas Tidningar

Bäst just nu: ”Var fjärde vecka väljer vi ut fyra prosaböcker som SvD:s kritiker ansett vara särskilt omistliga under de senaste två månaderna. Med koncist och laddat språk skriver Madeleine Hessérus fram en mörk vision av ett framtida Stockholm /…/ ’En grym saga med ett angeläget budskap’, menade Marianne Jeffmar, av en författare som inte fått så mycket uppmärksamhet som hon förtjänar.” Svenska Dagbladet, 20 augusti 2011

”…smart, spännande, vindlande, symbolisk, filmisk och konkret samtidigt. En dystopi, återhållet humoristisk. INTELLIGENT och psykologiskt intressant. Lite Margaret Atwood, lite Kallocain.” Inger Edelfeldt, www.edelfeldt.blogspot.com (3 december 2011)

”Årets böcker i Svenska Dagbladet 2011 . Mina tre favoriter enligt årets litteraturlista, publicerad idag: Philippe Grimberts ’Hemligheten’, Madeleine Hessérus ’Staden utan kvinnor’, Julie Jézéquels ’Vända blad’. Märkligast av dem: Madeleine Hessérus, en svenska, som hamnat i skymundan. Hon gömmer sig, precis som hjältinnan i hennes förra roman, ’Till Isola’.” Marianne Jeffmar, www.jeffmar.blogspot.com (11 december 2011)

En jättejättejättebra roman!” Johanna Koljonen i Sveriges radio P3 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3946&artikel=4857618

”De mest skärpta tänkarna kring skönlitteraturens förflutna och framtid var ryssarna, verksamma under förra delen av 1900-talet. De talade bland annat om främmandegörelsen som ett väsentligt grepp som fiktionen kan använda för att få oss att omvärdera verkligheten och se den på ett nytt sätt – och i förlängningen få oss att begripa och vilja förändra samhället till det bättre. Den sortens litteratur som de gamla ryssarna talade om har inte så hög status i Sverige nu för tiden /…/ trots att en hel del namnkunniga författare – från August Strindberg, Karin Boye och Harry Martinsson till Mare Kandre, Lars Jakobson och Madeleine Hessérus – kan räknas in under dess flagg/…/ den sortens litteratur som fortfarande vill diskutera människan och vår civilisation på ett högre och mer generellt plan än blott och bart individens självförverkligande och shoppingbekymmer.

Ur krönika Dagens Nyheter 6/2-12, Jonas Thente om dagens svenska litteratur:

www.dn.se/kultur-noje/kronikor/jonas-thente-dagens-svenska-litteratur-kanns-som-en-sorts-pekbocker-for-vuxna

Till Isola (2004, 2006)

Tessa Björk inser en dag att man kan välja. Man kan välja att stanna kvar eller ge sig av. Hon tar ett drastiskt steg. Utan förvarning lämnar hon allt, sin man, sitt arbete som läkare och det hektiska storstadsliv som länge fyllt henne med olust. Hon flyr till fots längs motorvägen, bort från staden. Det blir en vandring full av slumpartade möten med annorlunda och udda existenser, där hon blir mer och mer främmande inför sitt gamla liv. Till sist lever hon som en enstöring djupt inne i skogen. Men med en avgrund inom sig. Vart tar livet vägen nu?

Romanen utkom 2004 på Natur och Kultur och som Månpocket 2006. Den har översatts till finska, danska och holländska.

Recensionsutdrag:

Svenska röster:

”Madeleine Hessérus behärskar till fullo den alltmer sällsynta konsten att berätta en historia … Den griper tag, fängslar och skakar om. Till Isola är en stark och gripande roman, kraftfull och sorgset vacker … tveklöst en av årets litterära höjdpunkter.” Ystad Allehanda

”Verket vetter stundom åt essän, med all den frihet som därmed bjuds för att svara på frågan om vad som är en människa. Detta utrymme utnyttjar Hessérus med intressant konsekvens och tänkvärda iakttagelser. I sådana passager skrider berättelsen in i rummet mellan allegori och avbildning, in i själva skillnaden mellan fiktion och verklighet. Där blir texten lika mycket sin egen värld som den värld som avspeglas. Där blir bra romaner till.” Svenska Dagbladet

”Madeleine Hessérus bok är av det kompromisslösa slag som får de flesta invändningar att kännas förnumstiga och förmyndaraktiga. Hon för sin civilisationskritik så långt att det inte finns någon återvändo. Det är modigt gjort av henne.” Sydsvenska Dagbladet

”… ett originellt och utmanande läsäventyr … en civilisationskritik som är både konsekvent och skarp.” Dala-Demokraten

”Det är en märklig roman – konkret och poetisk, civilisationskritisk och spännande.” Femina

Danska röster:

”Madeleine Hessérus har två rosade och stilsäkra novellsamlingar bakom sig. Hennes roman ”Till Isola”, om kvinnan som vänder civilisationen ryggen, är en märkvärdig och betagande bok, vackert översatt av Pia Juul. I sitt undersökande av vad en människa är, är romanen starkt besläktad med Thoreaus gamla ”Walden” /…/ romanen har – trots att den försiggår till fots i bokstavlig mening – en stark drivkraft och spänningsladdning. Den placerar svenskan Madeleine Hessérus som en engagerande stämma i ny nordisk litteratur.” Politiken

”Med sin roman om en kvinna som vandrar ut ur staden in i den stora skogen kritiserar Hessérus det moderna effektiva storstadslivet med största poetiska precision /…/ Ett fantastiskt språk /…/ Därför käre läsare kan jag varmt rekommendera dig att läsa Till Isola.” Information

”Romanen slutar i en eftertanke om vad som skulle kunna ske om man samlade mod till att ta ett steg åt sidan och såg på allt därifrån. På det hela taget är utgivningen en som man får lust att tacka och rosa förlaget för.” Borsen

”Till Isola är en roman som både vill och ska läsas. Madeleine Hessérus är en författare som man lika gärna kan lära känna först som sist.” Nordjyske Stiftstidende

”Med Till Isola möter vi en författare som vågar ge röst åt de naturkrafter i vår egen kropp som vi nästan glömt att de existerade. Som vågar låta sin huvudperson leva sitt liv med sällsynt vacker konsekvens. Och som vågar låta denna vildsinthet och kompromisslöshet bo i en ung kvinnas kropp.” Weekendavisen, Berlingske

”En tankeväckande och djupt berörande framställning av den paradox av natur och kultur som vi människor är och som avspeglas i allt det vi bygger, skapar och skriver.” Morgenavisen JyllandsPosten

Den döda drottningen (2001)

Tre berättelser där vardagen djupnar in mot de stora livsfrågorna, kärlekens villkor och människans handlingsfrihet. En kvinna från Kroatien försöker skapa sig ett nytt liv i ett hemligt rum, på en plats i Sverige där det mesta har dött men där forsen fortsätter att brusa, en mans rutinartade tillvaro bryts sönder när några toner från en cello väcker en okontrollerbar längtan hos honom, ett ungt par utsätter sitt äktenskap för ett prov och en skidutflykt på en vintersportort får ett alltmer obehagligt och skrämmande förlopp.

Sinnrikt och färgstarkt berättar Madeleine Hessérus tre samtida sagor där högt och lågt, vardagligt och fantastiskt blandas och bildar en spänningsladdad helhet.

Den döda drottningen gavs ut 2001 på Forums förlag.

Recensionsutdrag:

”Med sin andra bok har Madeleine Hessérus etablerat sig som en av de mest intressanta nutida författarna … hon tar det utrymme som behövs för att berätta en god historia och tillfredsställer den mest kräsne läsare.” Ulf Nyrén, Biblioteket i fokus

”Madeleine Hessérus vet att veckla ut de stora berättelserna ur de små … I denna sin andra novellsamling är hon rakt upp och ner politisk utan att bli det minsta platt, hon drar iväg i skrönor om habsburgska ädlingar och rena fantasterier utan att bli mindre underbart jordnära … Hennes språk är lika sinnligt som tekniskt avancerat … Jag vill ha mer av denna författare!” Åsa Crona, Sveriges Radio Kulturnytt

”Här bekräftar hon det intryck debutboken gav: en ovanligt fullfjädrad berättare och samtidigt lite av en främmande fågel i det samtida svenska litteraturklimatet … Se bara på den konstförfarna hanteringen av symboliska ledmotiv …” Nils Schwarz, Expressen

”Madeleine Hessérus har ett poetiskt språk med skalpellskarpa formuleringar och det där förtrollande flödet som utmärker riktigt stora berättare … Tankarna går till den kanske största av svenska sagoberätterskor … Nu när Göran Tunström inte längre finns med oss, behöver svensk litteratur någon som kan föra traditionen efter Selma Lagerlöf vidare. Madeleine Hessérus kan bli denna någon.” Gustaf Berglund, Folket i bild/Kulturfront

”Jag är imponerad av Madeleine Hessérus förmåga att lägga en sådan grund och att sedan låta berättandet så tillsynes tyngdlöst lyfta från den … få skriver faktiskt så bra korta prosaberättelser som hon just nu. Så fyllda av mänsklig erfarenhet, så säkert snittade och serverade.” Immi Lundin, Sydsvenska Dagbladet

”… oemotståndlig. Den är själfull och sinnrikt skiktad. Den flödar av egen kraft utan ansträngning, är osvensk i sin detaljrikedom. Madeleine Hessérus skriver med beundransvärd ledighet och lödighet. Hon kommer att låta tala om sig.” Marianne Wenkler, Gefle Dagblad

”… visar än en gång att hon definitivt är en författarröst att räkna med. Här finns öppningar mot andra miljöer och tankevärldar, och en kulturell och filosofisk utblick som inte är alltför vanlig i den annars ganska snävt hemmacentrerade svenska prosan.” Eva Johansson, Falu Kuriren

”… en känsla av att berättelsen får veckla ut sig, att den bär … en mästerligt konkret, sval, lätt hotfull skildring av en dagsutflykt på skidor…” Madeleine Gustafsson, Dagens Nyheter

”Hennes läsare blir klokare och allvarligare utan att förstå hur det gick till … Den är chockerande begåvad. Den är fruktansvärt bra … De novellister som jag vill jämföra Madeleine Hessérus med är de verkligt stora och psykologiskt djupträngande. En Anton Tjechov, En August Strindberg, en Hjalmar Söderberg, en Cora Sandel, en Björg Vik, en Johan Bargum.” Lena Kjersén, Västerbotten-Kuriren

Inte vackrare än i Valparaíso (1997)

En samling berättelser om människor som alla är på resa i tillvaron, in i ett främmande land, en annan verklighet, en ny kropp …

En kvinna som är på kurs i Tyskland stiftar bekantskap med filosofen Wittgenstein och uppsöker på vägen hem sin första stora kärlek.En chilensk gäststudent möter ett stundtals gåtfullt Sverige och dras in i ett triangeldrama.En orolig kvinna finner att en blå man har flyttat in i grannhuset.

Novellsamlingen gavs ut 1997 på Forums förlag.

Recensionsutdrag:

”Här finns ett utpräglat psykologiskt skarpsinne som förmår ge Hessérus noveller en stark trovärdighet och ingjuta den äkthet som fängslar och griper tag i den oförberedde läsaren. Det är en nästintill chockerande begåvad debutbok.” Crister Enander, Kvällsposten”

Med avstamp i den trygga vardagen för Hessérus sina läsare in i en värld som skälver av drömsk mystik … Madeleine Hessérus debut är både annorlunda och löftesrik – den är av det slag man omedelbart fattar tycke för.” Gabriella Håkansson, Helsingborgs Dagblad

”Hessérus förfogar över ett för svenska debutanter ovanligt rikt stoff.” Lars-Olof Franzén, Dagens Nyheter

”Inte på länge har jag läst något så engagerande … Det är en debut att applådera och glädjas åt … Madeleine Hessérus binder sin läsare till sig med något så sällsynt som en uppslukande läsupplevelse.” Inger Dahlman, Nya Wermlands-Tidningen

”Svensk litterär prosa har ganska länge befunnit sig i en vågdal … Madeleine Hessérus bok väcker en förhoppning om att novellen kan bli en öppning för en förnyelse av svensk litteratur.” Christian Braw, Horisont

”… en driven stilist med många ingivelser, flödande fantasi och brett varierande  motiv.” Sverker Tirén, TCO-Tidningen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s